Sista Dagen

Gott Nytt Ar och tack till alla som horde av sig pa min fodelsedag sa har lite i efterskott.
Internet uppkopplings mojligheterna har inte varit sa manga och aven denna gangen sa kan jag inte ladda upp bilder.
Vi har hunnit med ett par lata dagar i Chhibo/Kalimpong och hoppade over ar utflykt till Lava. Stefan har "legat" sjuk med influensa symtom, fast vi vet ju alla hur svart det ar att fa honom att bli i sangen. Vi stallde i alla fall in en MC-tur och tog det lite lugnare pa resorten.
Var vard Roger kopte nagra dunderpiller, den typen ac medicin som bara finns utomlands, sa att aven Stefan fick gjort sin Paraglidingtur tillsammans med mig och barnen. Ytterligare en bock i kanten pa Att Gora Listan. Denna resan har gett manga bockar i kanten.
Den 2 Januari klockan 04.00 i beckmorker promenerade vi sa pa stigen fran Chhibo upp till vara hojar for att paborja farden till Nepal. Annu en gang var det strejk som tvingade oss till en marklig resa. Klocka 07.00 skulle man stanga huvudvagen och vi var tvugna att vara forbi Siliguri innan dess. Ca 2 timmars resa pluss marginal for oforutsedda handelser :-) Allt fungerade planenligt och 08.00 fick vi antligen frukost pa Hotel Marina i Bagdogra. Vidare korde vi sedan till Nepalgransen, vilken upplevelse. I sann Indien anda var trafiken helt osannolik och vi kryssade mellan overlastade lastbilar, richor, cyklar och fotgangare. Det fanns absolut inte plats for oss men det var lite som att vara en inkarnation av Moses, floden delade sig for oss. Alla ar sa oerhort hjalpsamma och vanliga.
Laura Croft uppdrag denna gangen var att hitta utresemyndigheten pa Indiska sidan och fylla i 2 papper var, sedan over bron till Kakarvitta i Nepal dar vi skulle leta upp inresemyndigheten och fylla i ytterligare 2 papper var betala 30USD per person och fa vara VISUM, vidare for att registrera vara fordon och betala avgift for dessa och tillslut vaxla pengar. Och antligen var vi ute pa vagen igen. Vi korde 400m och sedan var det nytt stopp. Egentligen skulle vi sova i Kakarvitta men eftersom vi startade sa tidigt la vi klart fore i tidsplaneringen och hade inte lust att stanna annu. Roger andrade var hotellbokning och letade upp det basta hotellet i Ilam dar vi skulle sova istallet. Nu antligen pa vag igen. Nepal har farre vagar an Indien och de som finns ar val underhallna och har till och med varningsskyltar, inte svensk standard men anda.
Vart luchstopp ar en historia for sig sjalv. Ett hotell i en liten by som ser skapligt ut, de har tyvarr bara en ratt pa menyn, stekta nudlar med gronsaker men det far ga. Lite te fore maten ska vi ha, killen som serverar tillika kocken ar latt skakig pa handen och det mesta av teet ar pa brickan i denna stund noterar vi alla Bob Marley flaggorna pa vaggarna tillsammans med affischerna pa haschlov, kanske borde vi nu anat orad och lamnat stallet. Men ursvenska som vi ar sa vantar vi, det slamrar och fraser i koket och vi blir annu hungrigare, detta ar tyvar det anda som hander, efter 45 minuter kommer killen ut och ursaktar sig, tyvarr har han misslyckats med maten....vi ar hungriga och sura men formodligen ar han lika glad anda.
Vidare till en liten kombinerad lekstugestor bostad/restaurang dar vi klammer in 5 stora svenskar och 1 liten Nepales (var guide Anup) runt ett dockskapsbordmed stolar dar vi efter ytterligare 30 minuter far vars en skal med Weiwei nudlar, typ vara svenska 3 kronors nudlar. Men det fyllde ut nagon skrynkla i magen.
Ut pa vagen igen och uppfor berget mot Ilam pa en helt otrolig vag, brant och slingrig.

Nu maste jag verkligen rusa sa vi kommer ivag till flygplatsen.

Jag aterkommer

Kram Petra